värmlandsforskning

Hälsobrunnen Klara källa i Bjurtjärn

Detta är en sammanfattning. En uppsats om hälsobrunnens historia, författad av Ulf Björkdahl och Inger Lenas, finns i

årsboken Karlskoga bergslag 2011, utgiven av Karlskoga Bergslags hembygdsförening.

I värmländska Bjurtjärn, i skogen mellan Karlskoga och Kristinehamn, fanns tidigare en hälsobrunn och badinrättning som kallades Klara källa. Den låg på västra sidan om sjön Botjärn, och man tog sig dit från stora landsvägen vid Bodalen. Till Klara källa kom man för att dricka dess hälsobringande källvatten och för att knådas av baderskorna med välgörande gyttja, men även för avkoppling och enklare förlustelser, ett slags dåtidens "spa". Såväl reumatiker som de som enbart ville vila upp sig letade sig hit, rika som fattiga. En del gäster stannade enbart över dagen, en del flera veckor. Under 1800-talet fanns det hundratals kurorter i landet. Klara källa var en av de mindre. Man hade ett 30-tal samtidiga gäster under juni-augusti. Under verksamhetens 100 år serverades här ca 100.000 gyttjebad åt 10.000-tals gäster. Gyttjan från Klara källa var känd för sin höga kvalitet, omvittnad även av andra hälsobrunnar. Verksamheten drevs av en brunnsmästare som till sitt förfogande bl a hade två baderskor, en vattenvärmare och en restauratris. Under de första ca 75 åren bedrevs verksamheten intill själva vattenkällan men flyttades sedan några hundra meter närmare Botjärns strand.

 

Själva källan (2008).

Leran upptages.

Upptäckten av källan

Om källans upptäckare och den första verksamheten finns olika uppgifter. Sannolikt var det bondkvinnan Maria Karlberg i Boviken som, troligen under 1820-talet, tillsammans med en annan kvinna under enkla förhållanden började servera gyttjebad mot betalning.

 

Den första tiden (1828-ca 1840)

Ett bolag bildades 1828 (Clara Badinrättnings-Bolag). Väg drogs fram till platsen och efter hand uppfördes ett badhus och andra byggnader på tomtområdet, som inledningsvis var en samfällighet för Kväggeshyttans hyttelag. Badgästerna inkvarterades hos boende i trakten.

 

Blomstringstid (ca 1840 - ca 1865)

Under 1840-talet började hälsobrunnens glansperiod. Badhuset utökades, fler övernattningsmöjligheter ordnades och en sommarrestaurang etablerades. Läkare och predikanter knöts till platsen. Vilka personer som drev verksamheten kan något utläsas av kontaktpersonerna i tidningsannonserna. Där nämns under 1840-talet att beställningar skall lämnas till kommissarien Anders Fredrik Köhler i Karlskoga. Även stadsläkaren Haak i Kristinehamn omnämns. Under 1850-talet lämnas beställningar bl a till handlanden Gustaf Elis Jeurling och handlanden Carl Niklas Hansson i Kristinehamn. Även under 1860- och även 1870-talen, då verksamheten övergått i enskild ägo, tycks nämnde Hansson ha varit starkt förknippat med verksamheten.

 

En tynande verksamhet (ca 1865 - ca 1880)

Allt pekar på att badinrättningens glansperiod gick mot sitt slut under senare delen av 1860-talet. Olika ägarbyten medförde att kontinuiteten bröts, badverksamheten upprätthölls på en låg nivå och badgästerna blev färre. Till slut upphörde verksamheten och husen såldes ut.

 

Badverksamheten återupptas (ca 1880-1903)

Ett nytt badhus och en ny manbyggnad uppfördes under de första åren av 1880-talet och köptes av byggmästaren Gustaf Wahlberg i Kristinehamn. Med Wahlberg kunde badningen återupptas. Han biträddes av en föreståndarinna och två baderskor. På Wahlbergs tid fick gästerna själva hålla matsäck men kaffe och öl serverades på platsen. 1884 sålde Wahlberg anläggningen till Anders Petersson Stenström, bördig från Boviken. Stenström var brunnsmästare till 1903. Då var badinrättningen emellertid nedgången.

Manbyggnaden under Wahlbergs tid. Idag står huset i Strömtorp (Degerfors), där vi tog denna bild 2011. Under badverksamhetens tid ska huset ha varit gult och saknat den utbyggda förstugan.

Uppställning med badgäster och anställda framför badhuset med hotellet i bakgrunden, ca 1905.

En andra och sista blomstringstid (1903-20)

 

Badinrättningen köptes i det läget av Gustaf Nordahl i Karlskoga, f d valsmästare vid Bofors. Nordahl tog raskt itu med den förfallna brunnsanstalten och uppförde ett nytt badhus vid Botjärns strand. Från den vattenrika marken kring källan leddes vattnet i rör ner till det lågt placerade badhuset vid sjöstranden och via självtryck fördes vattnet upp till uppvärmningsapparaterna ovanför badrummen. Nordahl byggde också ett hotell i sluttningen. Han drev verksamheten i tio år.

 

Nästa ägare var Jakob Andersson, som även han varit plåtvalsare vid Bofors. Han köpte badinrättningen 1914 och drev den under namnet Klara Brunns- och Badanstalt. Anderssons dotter, Edit Jakobsson, var baderska vid hälsobrunnen i många år. 1918 sålde Andersson badinrättningen till bergsmannen David Näsman i Stockviken.

 

De sista verksamhetsåren (1921-28)

Efter hand gick verksamheten allt sämre. Det var nya tider och hälso- och sjukvård började nu bedrivas med andra metoder. 1928 var det sista verksamhetsåret. Då lades den 100-åriga verksamheten ner.

 

Läs hela uppsatsen om Klara källa i årsboken Karlskoga bergslag 2011, utgiven av Karlskoga Bergslags hembygdsförening.

Från vår guidning på platsen 2014

3 augusti 2014 genomförde Inger Lenas och jag en guidning på platsen i samband med en friluftsgudstjänst som hölls av Storfors församling. 55-60 åhörare.

Sidan upprättad 2008, uppdaterad 2016-07-08.