kianäs

Gården Kianäs (Kidanäs) i Edshult

Mangården i Kianäs omkring 1905. Till vänster står ägaren Carl Jonsson. Huset mätte 15,5 x 8 m och var 4 m högt mellan sten- och takfot. Byggnaden, var sannolikt uppförd i slutet av 1700-talet eller i början av 1800-talet (är utritad på 1833 års karta). I början av 1900-talet utbyggdes vindsvåningen. Huset innehöll därefter sju rum med förstuga och vind. Huset hade 11 fönster, en köksspis med bakugn, 6 kakelugnar och två rökgångar med skorstenar. På framsidan en mindre veranda och på ena gaveln en köksförstuga. Byggnaden var klädd med bräder och struken med blåvit slamfärg, en färg som användes på finare hus i trakten. Byggnaden revs under 1950-talet, och en skogsbilväg drogs tvärs över tomten.

Kianäs har varit en av Edshults största gårdar. Kianäs omnämns på 1380-talet som Kydhianaes. Olika stavningar förekommer under årens lopp, t ex Kidanäs, Kieanas, Keanäs, Kieddanääs och Kjedjanäs. Kianäs är en sammansättning av kid(killing) + näs(framskjutet terrängparti).

Vid ingången till 1600-talet bestod Kianäs av två hela skattehemman och ett helt kyrkohemman. De tre hemmanen brukades av sex bönder. Under 1600-talets första hälft köptes hemmanen av adeln och blev därmed frälsehemman. De tre manbyggnaderna låg helt nära varandra, enligt kartorna låg de på linje i nordsydlig riktning. Under 1700-talet benämndes hemmanen Kianäs 1 (1 mtl), Kianäs 2 (1 mtl) och Kianäs 3 (¼ mtl), alla tillhörde Edshults säteri som ägde åtskilliga gårdar i trakten.

 

Under 1800-talet benämndes hemmanen Kianäs nr 1 Mellangård 1 mtl frälse (1:1), Kianäs nr 2 Norrgård ¼ mtl frälse (2:1) och Kianäs nr 3 Södergård 1 mtl frälse (3:1). Tillsammans bildade de fastigheten Kianäs 2¼ mtl frälse. I samband med att den nuvarande kyrkan uppfördes på 1830-talet anlades "nya kyrkvägen" om 6 alnars bredd från Sjöbron tvärs över Kianäs mo till stora landsvägen mellan säteriet och Stallarp. Enligt vägkartan från 1833 tycks då endast finnas en manbyggnad i Kianäs, sannolikt som ett resultat av att de tre hemmanen nu hade sammanlagts till Kianäs 2¼ mtl frälse.

 

Min anfader Carl Jonsson var ägare till Kianäs 1892-1917. Han köpte 1892 en avsevärd andel av säteriets ägor för 31.900 kr och blev ägare till fastigheterna Kianäs 2¼ mtl frälse och Sutarp ½ mtl frälse. Säljare var ägaren av Boxholms Bruk patronen Carl Pontus af Burén och hans fru Amalia Key. Fastigheten bestod mest av skog men det fanns även ganska mycket åkermark. Den sammanlagda markarealen uppgick till ca 400 hektar. Ägorna brukades av arrendatorer vilka vanligen bodde på plats. I köpevillkoren för Carl Jonsson ingick att arrendatorn till arrendetidens slut fick inneha fastigheterna samt att bibehålla å egendomen boende fattige, nämligen Otto Samuelsson i Skogseryd och Johan Johansson i Fridhem vid de rättigheter de hittills åtnjutit. Carl Jonsson bosatte sig med sin familj i Kianäs under senhösten 1894. Med innehavet av Kianäs blev han en av socknens största jordägare.

 

1917 sålde Carl Jonsson Kianäs och Sutarp till AB Brusafors-Hällefors för 70.000 kr, med villkor att bo kvar på gården till sin död. Han förbehöll sig huvudbyggnaden till bostad under tio år samt rätt att använda del av trädgården samt hönshuset och avträdet. Köparen hade att för säljarens räkning bygga källare, visthusbod och vedbod. Detta resulterade sannolikt i den dubbelkällare som ännu finns på tomten samt flyttning och ombyggnad av drängstugan. För skötsel av bolagets ägor inflyttade en skogvaktare och en arrendator.

 

Skogsbolaget hade inget intresse av att underhålla en massa hus. Därför försvann i slutet av 1950-talet mangårdsbyggnaden (revs), spannmålsmagasinet (såldes) och ladugårdsbyggnaderna (brann ner). Ett öde som även drabbade andra stora gårdar i trakten - och gjorde oss ett kulturarv fattigare.

 

 

 

Kianäs 1650. Utsnitt ur lantmäterikarta 1650 med de tre Kianäs-gårdarna (Norregård, Mellangård och Södergård).

Kianäs 1754. Utsnitt ur Landsvägar och gästgivargårdar inom Södra Vedbo härad 1754. Förbi Kianäs löpte en väg, från Prästtorp mot Skäljarp. På kartan är dock enbart dåvarande landsvägen utritad.

Kianäs enligt 1833 års karta.

Bröllop i Kianäs 1908.

Carl Jonssons dotter Agnes gifter sig med prästen Sven Björkdahl. Uppställning framför mangårdsbyggnaden.

Fastigheten Kianäs.

Kianäs under 1950-talet. I jämförelse med skissen intill är drängstugan flyttad och ladugården har ersatts av en större. På logbyggnadens plats står ett garage.

Kianäs 1918.

Torpen i Kianäs:

F d soldattorpet (nr 11 Kianäs) Svantorpet: Torparen Karl Gustaf Johansson –1883, torparen Axel Gustaf Lundgren 1893-1900, torparen Jonas Peter Andersson 1900-15, torparen Johan Alfred Sjöstrand 1916-.

Soldattorpet (nr 12 Kianäs) Sjöviken: Soldaten Johan Alfred Tingvall -1897, torparen Axel Gustaf Lundgren 1900-11, arrendatorn Johan August Valfrid Johansson 1910-12, torparänkan Matilda Josefina Johansdotter 1912-14, arrendatorn Jonas August Ludvig Neuman 1913-.

Backstugan/torpet Skogseryd. Här bodde ringkarlen Otto Samuelsson med familj. Han drev här en liten lanthandel, gärna öppen i samband med kyrkogudstjänsterna. Död 1911. 1921 flyttar arrendatorn av Kianäs Karl Elof Svensson hit.

Avsöndrad Lägenheten Sälleryd (Lyckan): Soldaten Frans Oskar Säll 1895-98, f d kronolänsman Karl Gustaf Kahnberg, därefter dödsboet.

Backstugan Fridhem: Kyrkvaktaren Johan Petter Johansson, sonen volontären/arbetaren Johan Edvard Edströms -1903, arbetaren Karl Gustaf Edstrand -1916, jordbruksarbetaren August Abrahamsson 1916-.

Mellantorpet.

Backstugan Charlottenborg.

Källor: Husförhörslängder/församlingsböcker, jordeböcker. köpehandlingar. brandbesikt-ningshandlingar, ortsnamnsregistret, intervjuer med boende på orten, besök på plats.

 

Sidan upprättad 2008-12-12, senast uppdaterad 2009-10-08.