drottning kristinas väg

Drottning Kristinas väg (i Upplands-Bro)

Det finns många ”Drottning Kristinas väg” i Sverige. I Upplands-Bro bärs namnet av en gammal körväg mellan Tibble och Örnäs gårdar. Vägens längd var ursprungligen 3 km. När Granhammarsvägen anlades på 1960-talet försvann den södra delen av Drottning Kristinas väg även om en liten snutt ännu kan ses korsa backen i elljusspåret strax före Tibble by. Vägens norra del är ännu tämligen orörd, en sträcka på ca 1,7 km genom skogen. Den börjar i höjd med värmecentralen i bostadsområdet Tibble.


Vägen var länge Örnäs gårds naturliga anslutning mot Stora Landsvägen nere vid Tibble. Vägens efter hand allt mera lokala karaktär framgår av en notering från en diskussion om vägunderhåll 1769. Av denna framgår att vägen är "av ålder igenlagd" och Örnäs istället använder en väg över egen mark fram till häradsvägen. Och idag är den en stig bland andra stigar...


Drottning Kristinas väg är markerad med rött. Den gick från Örnäs gård ner till Stora landsvägen (landsvägen Stockholm-Enköping) vid Tibble by. Långa streck markerar de avsnitt som finns kvar idag.

Namnet Drottning Kristinas väg är känt av äldre ortsbor men är mej veterligt inte belagt i något historiskt dokument. Det är inte heller belagt att drottning Kristina faktiskt har färdats på denna väg. Det finns flera uppgifter om att Kristina haft kopplingar till trakten, bl a till de norrut liggande gårdarna Lövsta, Vallbyvik och Torsätra. Ändå bär vägen sitt namn in i vår tid. En möjlighet är att Kristina på sin väg till eller från Stockholm (hon vistades bl a en del i Västmanland) avvikit från Stora Landsvägen och övernattat på frälsegården Örnäs, vilken låg en dagsetapp från Stockholm.


Vägen användes med stor sannolikhet av Karl XII:s liktåg som 1719 passerade socknen på sin färd från Uddevalla till Stockholm. Följet övernattade 25-26 januari uppdelat på Tibble och Örnäs varvid kungens lik stod i Örnäs. Tidigt på morgonen gav man sig iväg och sammanstrålade vid Stora landsvägen för den fortsatta färden. (Att från Örnäs istället ta sig ut till häradsvägen innebar sannolikt en omväg vid denna tid).


Med denna historiska bakgrund kan Du låta Dej känna historiens vingslag när Du vandrar på Drottning Kristinas väg, en stig över vacker moränmark och berghällar genom en tät, kärrik och trolsk skog, även om bebyggelsen kommit allt närmare. Vägen kan vara lerig på sina ställen men detta är förstås ett intet mot den tid då stövlar, hovar och vagnshjul stretade sig fram på vägen.


Vad händer nu?


2016 bildades Lillsjön-Örnässjöns naturreservat. Drottning Kristinas väg går strax innanför östra reservatsgränsen. Det innebär att en stor del av den befintliga sträckan av Drottning Kristinas väg kommer att bevaras som "promenadväg". Förhoppningsvis med karaktären av stig.


Det finns planer på att bygga ytterligare ett bostadsområde i Tibbleskogen intill Granhammarsvägen (område A i detaljplaneprogrammet för Örnäs). Det medför att marken kring södra delen av vad som återstår av Drottning Kristinas väg kan komma att exploateras, vilket berör ungefär 1/3 av hela vägsträckan.

1860-talets häradskarta visar att torpen Norrboda, Pettersberg, Hagnäs och Hagtorp var beroende av Drottning Kristinas väg. Till höger syns häradsvägen och längst ner Stora Landsvägen mellan Stockholm och Enköping.

Parti av vägen.

Kommunens arkeolog Lars Holmblad och undertecknad på forskningspromenad längs vägen i november 2013.

Drottning Kristina (1626-89) regerade Sverige under åren 1644-1654. Här rider hon på en annan väg för tillfället.

Några bilder över olika delsträckor av Drottning Kristinas väg:


     Sträckan inom planerat bostadsområde (pdf-fil)


     Resterande sträcka före naturrerservatet (pdf-fil)


   

Bonusmaterial:  Några gränsrösen i området

 

Där Drottning Kristinas väg passerar gränsen mellan Tibble och Örnäs ägor (se häradskartan ovan) står ett någorlunda väl bevarat gränsröse på en bergknalle ett 50-tal meter i skogen väster om vägen. Röset kallades Örnäsvägsröret. Rör är synonymt med röse. Örnäsvägsröret står inom naturreservatet.


En räcka av rösen utvisade gränsen mellan Örnäs och Tibble. Gränsen var samtidigt skiljelinje mellan Näs och Ryds socknar. Nästa gränsröse västerut låg vid kanten till Örnässjön (raserat) medan nästa österut ännu står intakt några hundra meter in i skogen. År 1700 var gränsen markerad med några lösa stenar på de ställen där rösena senare byggdes. Platsen för Örnäsvägsröret beskrevs då: "En hoper med stenar står lösa på ett litet berg och bredvid en stor tall". Vid en rågångsförrättning 1753 förstärktes gränsmärkena. Örnäsvägsröret utformades då som ett s k femstenarör, dvs med en hjärtsten i mitten och fyra resta biliggarstenar i varje "hörn". Det är inte alltid dessa gamla rösen får vara i fred och tyvärr saknas idag några av biliggarna.


På denna rågångskarta från 1753 är gränsrösena mellan Örnäs och Tibble ägor utritade. Röse 7 är vid stranden till Örnässjön och nr 10 intill dagens Pettersbergsvägen.

Gränsröse Tibble  nr 7 Sandviksledaren

Beskrivning 1753: En 5 qv lång, 3 qv bred, 1 qv tjock och flat samt mot öster sluttande sten i röse på en udde i sjökanten. Registrerat som fornminne RAÄ Kungsängen 201:1 (f d 97:2). Raserat och använt som eldstad. Foto författaren 2013.

qv = qvarter = 14,8 cm (1/4 aln)

Gränsröse Tibble nr 9 Lillmosseröret

Beskrivning 1753: 5-stenarör uti röse på en berghäll väster om en liten mosse, hjärtstenen 5 qv lång. Registrerat som fornminne RAÄ Kungsängen 98:1. Foto författaren 2013.

Gränsröse Tibble nr 8 Örnäsvägsröret

Beskrivning 1753: 5 stenar i röse på ett berg, hjärtstenen 5 qv lång, 3 qv bred och trekantig. Registrerat som fornminne RAÄ Kungsängen 97:1. Foto författaren 2013.

Gränsröse Tibble nr 10 Föreningsröret 

Beskrivning 1753: 5 stenar i röse på sidlänt mossängs mark, tvenne låga berg. Hjärtstenen 7 qv lång. Gränsar även mot Viby. Ej med i fornminnesregistret. Foto Stefan Thorén i Sollentuna, 2013. 


Upprättad 2013-12-03, senast uppdaterad 2019-11-05.

Källor: Lantmäterikartor, Riksantikvarieämbetet (Fornsök), UKF:s hemsida, intervjuer med Upplands-Bro bor, besök på platsen, lokalkännedom.