drottning kristinas väg

Drottning Kristinas väg (i Upplands-Bro)

Det finns säkert många ”Drottning Kristinas väg” i Sverige. I Upplands-Bro bärs namnet av en gammal körväg mellan Tibble och Örnäs gårdar. Vägens längd var ursprungligen 3 km. När Granhammarsvägen anlades på 1960-talet försvann den södra delen av vägen även om en liten snutt av den ännu kan ses korsa backen i elljusspåret strax före Tibble by. Vägens norra del finns kvar och är tämligen orörd, en sträcka på ca 1,7 km genom skogen. Den börjar i höjd med värmecentralen i bostadsområdet Tibble.

 

Vägen var länge Örnäs gårds naturliga anslutning mot Stora Landsvägen vid Tibble. Vägens efter hand allt mera lokala karaktär framgår av en notering från en diskussion om vägunderhåll 1769 i vilken anges att vägen förr gått från Tibble till Örnäs men numera endast används av Örnäs gård som därför själv bör svara för vägunderhållet. Och idag är den en stig bland andra stigar...

 

Namnet Drottning Kristinas väg är känt av äldre ortsbor men är mej veterligt inte belagt i något historiskt dokument. Det är inte belagt att drottning Kristina faktiskt har färdats på denna väg. Det finns flera uppgifter om att Kristina haft kopplingar till trakten, bl a till de norrut liggande gårdarna Lövsta, Vallbyvik och Torsätra.

 

 

Ändå bär vägen sitt namn in i vår tid. En möjlighet är att Kristina på sin väg till eller från Stockholm (hon vistades bl a en del i Västmanland) avvikit från Stora Landsvägen och övernattat på frälsegården Örnäs, vilken låg en dagsetapp från Stockholm.

 

Vägen användes med all sannolikhet av Karl XII:s liktåg som 1719 passerade socknen på sin färd från Uddevalla till Stockholm. Följet övernattade 25-26 januari uppdelat på Tibble och Örnäs varvid kungens lik stod i Örnäs. Tidigt på morgonen gav man sig iväg och sammanstrålade vid landsvägen för den fortsatta färden. (Att från Örnäs istället ta sig ut till häradsvägen som gick från Näs (Kungsängens) kyrka via Brunna, Västra Ryd och vidare mot Håbo härad, vsar knappast att tänka på. På den tiden var det 2,5 km från Örnäs till häradsvägen vid Lerberga och först i början av 1800-talet anlades en kortare anslutningsväg vid Brunna).

 

Med denna historiska bakgrund kan Du låta Dej känna historiens vingslag när Du vandrar på Drottning Kristinas väg, en stig över moränmark och berghällar. Den är ibland lerig på sina ställen men detta är förstås ett intet mot den tid då stövlar, hovar och vagnshjul stretade sig fram på vägen.

 

Vad händer nu?

 

Kommunen planerar att bygga ytterligare ett bostadsområde i Tibbleskogen intill Granhammarsvägen. Det medför att marken kring södra delen av vad som återstår av Drottning Kristinas väg exploaterras.

 

Kommunen har beslutat att bilda Lillsjön-Örnässjöns naturreservat. Drottning Kfristinas väg går strax innanför östra reservatsgränsen. Det innebär att en stor del av den befingtliga stträckan av Drottning Kristinas väg kommer att bevaras som "promenadväg". Förhoppningsvis med karaktären av stig.

 

1860-talets häradskarta visar att torpen Norrboda, Pettersberg, Hagnäs och Hagtorp var beroende av Drottning Krisgtinas väg. Till höger syns häradsvägen och längst ner Stora Landsvägen.

Kommunens arkeolog Lars Holmblad och undertecknad på forskningspromenad längs vägen i november 2013.

Parti av vägen. Foto författaren 2013.

Drottning Kristina (1626-89) regerade Sverige under åren 1644-1654. Här rider hon på en annan väg för tillfället.

Några gränsrösen i området

Där Drottning Kristinas väg passerar gränsen mellan Tibble och Örnäs ägor (se häradskartan ovan) står ett någorlunda väl bevarat gränsröse på en bergknalle ett 50-tal meter in i skogen västerut. Röset kallades Örnäsvägsröret. Rör är synonymt med röse. Örnäsvägsröret står inom naturreservatet.

 

En räcka av rösen utvisade gränsen mellan Örnäs och Tibble. Gränsen var samtidigt skiljelinje mellan Näs och Ryds socknar. Nästa gränsröse västerut låg vid kanten till Örnässjön (raserat) medan nästa österut ännu står intakt några hundra meter in i skogen. År 1700 var gränsen markerad med några lösa stenar på de ställen där rösena senare byggdes. Platsen för Örnäsvägsröret beskrevs då: "En hoper med stenar står lösa på ett litet berg och bredvid en stor tall". Vid en rågångsförrättning 1753 förstärktes gränsmärkena. Örnäsvägsröret utformades då som ett s k femstenarör, dvs med en hjärtsten i mitten och fyra resta biliggarstenar i varje "hörn", Det är inte alltid dessa gamla rösen får vara i fred och tyvärr saknas idag några av biliggarna.

 

På denna rågångskarta från 1753 är gränsrösena mellan Örnäs och Tibble ägor utritade. Röse 7 är vid stranden till Örnässjön och nr 10 intill dagens Pettersbergsvägen.

Gränsröse Tibble nr 7 Sandviksledaren

Beskrivning 1753: En 5 qv lång, 3 qv bred, 1 qv tjock och flat samt mot öster sluttande sten i röse på en udde i sjökanten. Registrerat som fornminne RAÄ Kungsängen 201:1 (f d 97:2). Raserat och använt som eldstad. Foto författaren 2013.

qv = qvarter = 14,8 cm

Gränsröse Tibble nr 9 Lillmosseröret

Beskrivning 1753: 5-stenarör uti röse på en berghäll väster om en liten mosse, hjärtstenen 5 qv lång. Registrerat som fornminne RAÄ Kungsängen 98:1. Foto författaren 2013.

Gränsröse Tibble nr 8 Örnäsvägsröret

Beskrivning 1753: 5 stenar i röse på ett berg, hjärtstenen 5 qv lång, 3 qv bred och trekantig. Registrerat som fornminne RAÄ Kungsängen 97:1. Foto författaren 2013.

Gränsröse Tibble nr 10 Föreningsröret

Beskrivning 1753: 5 stenar i röse på sidlänt mossängs mark, tvenne låga berg. Hjärtstenen 7 qv lång. Gränsar även mot Viby. Ej med i fornminnesregistret. Foto Stefan Thorén i Sollentuna, 2013.

 

Upprättad 2013-12-03, uppdaterad 2017-05-03.

Källor: Lantmäterikartor, Riksantikvarieämbetet (Fornsök), UKF:s hemsida, intervjuer med Upplands-Bro bor, besök på platsen, lokalkännedom.