karl XII likfärd

Karl XII:s likfärd genom Upplands-Bro

Sedan Karl XII skjutits till döds den 30 november 1718 under belägringen av den norska fästningen Fredrikssten fördes kroppen till Uddevalla, där hov- och stallstaten vistades, där den balsamerades och sveptes. Den 2 januari 1719 startade liktåget från Uddevalla mot Stockholm och man var framme vid Karlberg den 27 januari. Under färden övernattade man på 17 i förväg förberedda ställen - prästgårdar, slott och herrgårdar. Ansvaret för denna planering låg på landshövdingen i resp län.

 

Färden gick via Vänersborg, Lidköping, Örebro och Västerås. Det var ett ansenligt följe som, under befäl av översten för Livgardet Mikael Törnflycht, bestod av ca 110 vagnar och slädar vilka vardera drogs av två hästar, en likvagn med ekkistan dragen av fyra hästar, ett mindre antal ridande personer samt omkring 150 oanspända reservhästar. Sammanlagt 280 personer (soldater, hov- och stallstat) och drygt 450 hästar. Ett flera kilometer långt tåg - en mäktig syn!

 

Efter nattkvarter på herresätet i Ekolsund kvarstod endast en övernattning innan Stockholm. Enligt plan skulle denna ske i Tibble by i Stockholms-Näs (idag Kungsängen), tre mil från Stockholm.

Så här såg det inte ut vid något tillfälle. Från Fredrikssten till Tisteldalen bars liket på bår under dolda förhållanden för att tills vidare dölja kungens kropp. Från Tistedalen, varfrån man startade 7 dec, fram till Sundsborg bars kroppen i en enkel kista, eftersom vägen var för skraltig för en likvagn. Från Sundsborg kunde dock vagn användas och man var framme i Uddevalla 13 dec. (En osäker uppgift florerar om att man en kort sträcka vid gränsövergången ska ha transporterat liket sjöledes). Färden från Uddevalla till Karlberg genomfördes påvert med enkla vagnar och slädar, även om man när man passerade genom städerna stramade upp sig i strikt procession.

Var drog man då fram i vår trakt? Trots årstiden valde man inte vintervägen över sjöisarna, säkerligen för att inte ta några risker med ekipagen. Man följde istället sommarlandsvägen. Från Kalmar socken stretade man uppför backarna vid häradsgränsen för att sedan nyttja det flackare landskapet genom nuvarande Bro där vägen i huvudsak hade samma sträckning som dagens Enköpingsvägen.

 

Tibble var en skattegård (dvs ägd av en bonde) och kungens lik måste ståndsmässigt härbärgeras på en frälsegård (ägd av en adelsman). Örnäs säteri (i Västra Ryds socken) befanns vara lämpligast även om den låg en dryg kvartmil från landsvägen. Förmodligen delades följet på Örnäs och Tibble. Vid Knöpplan-Prästtorp bör man ha tagit byvägen över Lagmansboda-Raskeboda mot Örnäs. Nattkvarteren nåddes sent den 26 januari och där tillhandahölls mat och foder. Det var ingen liten organisation som behövdes för att skrapa ihop underhållet, man ska komma ihåg att landet befann sig i krig sedan många år och försörjningsläget var ansträngt.

 

Hur det såg ut vid övernattningen i Örnäs vet vi inte. Säkerligen följde man en enhetlig ritual för varje övernattning under färden mot huvudstaden. Om vi utgår från den knapphändiga information som finns om de övriga övernattningsställena kan vi utgå från att liket placerades inomhus på en katafalk, sannolikt i en sal i huvudbyggnaden försedd med tända ljus och soldatvakt.

 

På morgonen gick färden vidare. Från Örnäs följde man förmodligen vägen genom Tibble-skogen (känd som "Drottning Kristinas väg"), passerade Näs kyrka och uppför Knektbacken. Enligt folktraditionen rastade man vid en vattenkälla vid Långsand vid Ryssgraven innan man stretade vidare uppför Dalkarlsbacken. Därefter färjade man över Stäketsundet och drog vidare via Barkarby och Järva krog. Målet, Karlbergs slott, nåddes den 27 januari sent på eftermiddagen. Kungen gravsattes i Riddarholmskyrkan den 26 februari.

Från vänster kommer dåvarande landsvägen från Enköping och passerar Tibble by (nedre stjärnan) och löper vidare mot Stockholm. En tänkbar väg för liktåget är skogsvägen via Örnäs (övre stjärnan) har ritats in av författaren.

Vägen från Lagmansboda korsar här åkermarken mot Snyggboda. På 1700-talet var här äng på mossbotten och vägen var säkerligen usel men ändå framkomlig på den frusen marken. Den fortsatta vägen från detta fält till Raskeboda är bortodlad/bebyggd. Foto författaren 2013.

1719 var bebyggelsen längs landsvägen i vår trakt inte särskilt riklig, den bestod mest av enstaka torp samt gästgiveriet i Tibble och kyrkan förstås. Längre från vägen låg herrgårdarna. Även om man alls inte var ovan att se militärkolonner dra fram då och då gick man säkert nu man ur huse från både herrgård och torp för att visa sin vördnad och uppleva historiens vingslag. Vad man just då inte visste var att de långa krigsåren nu skulle övergå till en efterlängtad fredsperiod. Samma år avskaffades det kungliga enväldet och en stor del av makten fördes i stället över till riksdagen – den s k frihetstiden var därmed inledd.

Bilagor

Övernattningar under färden i januari 1719

 

Liktåget startade 2 januari från Uddevalla. Den 41½ mil långa färden tog 26 dagar.

 

DATUM

PLATS

ANM

2-3

Vänersborg, hus

 

3-5

Särestads prästgård

En dags uppehåll.

5-7

Lidköping, grevehuset

En dags uppehåll.

7-8

Enebackens gästgivaregård

 

8-9

Mariestad

 

9-12

Hova prästgård

Två dagars uppehåll.

12-13

Lassåna herrgård

 

13-14

Vretstorp by

 

14-16

Örebro

En dags uppehåll.

16-18?

Fellingsbro prästgård

En dags uppehåll?

18-19

Arboga, kungsgården

Katafalken finns kvar.

19-20

Köping

 

20-21

Strömsholms slott

 

21-23

Västerås

En dags uppehåll.

23-24

Målhammar herrgård

 

24-26

Herresätet Ekolsund

En dags uppehåll.

26-27

Örnäs gård

Liket i Örnäs (frälsegård), sviten i Tibble (skattegård).

Kl 2-3 på eftermiddagen den 27 jan anslöt ett antal potentater vid Järva krog och kistan flyttades över till en ståtligare likvagn som drogs av tre par svartklädda hästar. Processionen nådde Karlbergs slott kl 4-5. Först en månad senare, den 26 februari, gick begravningståget från Karlberg till Riddarholmskyrkan.

Övernattningen vid Örnäs

Karta över Örnäs 1702. Manbyggnaden utritad vid udden. Dagens byggnad är uppförd under 1800-talet på samma plats. Även vägarna till/från Örnäs syns.

Liktågets omfattning

 

Soldater. Överstar och generaladjutanter med drängar, 17 gardeskaptener, -löjtnanter och -fänrikar, fältskär, mönsterskrivare, präst, profoss, 8 underofficerare, 120 gardessoldater samt 6 trumslagare och pipare. Sammanlagt 176 personer och 66 hästar. Därutöver rekvirerades 88 skjutshästar och 38 vagnar främst för transport av fotsoldater och bagage.

Hovstaten omfattade 50 personer bestående av hovmarskalken, hovjunkare, pager och lakejer, hovpredikant och hovbokhållare, köks-, skafferi- och bageripersonal. Nästan alla red. Sammanlagt medfördes 67 ridhästar, 58 vagnar dragna vardera av två hästar samt ytterligare ett mindre antal hästar samt 14 oxar. Summa 191 hästar.

Stallstaten omfattade 54 personer bestående av stallmästaren, beridare, livknektar, vagnsmästare, sadelmakare, hovslagare, livskräddare, stalldrängar m fl. 75 egna hästar, 24 skjutshästar med vagnar eller slädar samt 20 lösa hästar. Sammanlagt troligen 12 vagnar/slädar och 119 hästar.

Sammanlagt: 280 personer, 108-114 vagnar/slädar, 468 hästar.

Källor: Främst Samuel Brings "Karl XII:s likfärd och begrafning" (Karolinska förbundets årsbok 1918) Carl XII historia senare delen, 1740.

Länsstyrelsen i Uppsala, landsarkivet, skrivelser 1718-1719 (D1:47 och D1:48).

Lokalhistoriska kunskaper.

 

Sidan upprättad 2012-02-18, uppdaterad 2019-02-23.