lilla draget

Under 1700-talet fanns det i Bro socken ett skogvaktartorp nära gränsen till Håbo häradsallmänning. Torpet låg intill allmänna landsvägen mellan Stockholm och Bergslagen som här passerade en djup skog. Platsen kallades Toresta skogsvaktaretorp eller Lilla Draget, det senare som pendang till skogvaktarbostället Stora Draget på Bista ägor i Håbo. På några ställen i kyrkböckerna kallas platsen Bromshus. I huvudsak är det skogvaktare som i kombination med smedsyrket som har bott här. Den siste registrerade boende här är 1821. Torpet nämns därefter inte i kyrkböckerna och är inte heller utritat på häradskartan 1860. Idag är torpplatsen skogbevuxen och mossbelupen men en del rester från torptiden kan ännu urskiljas.

Skogvaktartorpet Lilla Draget

På Säbyholms storskifteskarta 1782 (Toresta och Stora Ullevis säterier) anges att skogvaktarbostället ligger på betesmarken (skogen) till frälsehemmanet Spånga. Ägofigurerna 98 är skogvaktarboställets "tvenne små instängslor" med stugtomt samt kål- och kryddtäppor. Någon åker eller äng nämns inte.

Stugan är den högra byggnaden på kartan. Den andra byggnaden kan vara ett fähus. Några tiotal meter norr om torpplatsen markeras häradsgränsen mellan Bro och Håbo.

 

Författarens avritning av stugans husgrund. Den östligaste delen av grunden är tydligast. Spisrester i mitten.

Torpplatsens senare utbredning framgår av bredvidstående bild från Fornsök. Det mittersta området är en liten höjd med platsen för stugans husgrund. Husgrunden mäter 9,5x4 m, varav 4x4 m troligen är en kammare (bonings- och sovrum). Intill sydvästra långsidan finns en spislämning med små tegelrester.

Väster om husgrunden är odlingsmarken, med diken och röjningsrösen. Vildsvin har bökat på platsen. Nära vägen finns en väl bevarad brunn. På andra sidan landsvägen, dold under några granar, finns rester av en jordkällargrund i sluttningen.

Norr om husgrunden, nere på sankmarken, har sannolikt varit äng, avgränsad av diken och med röjningsrösen intill. Avrinningsdiket går norrut mot Lillsjön och ansluter till hålvägssystemet där.

Det finns inga spår av ytterligare byggnader. Smedjan bör ha legat intill vägen..

 

Brunnen är med sina stensatta kanter mycket väl bevarad. Diametern är 70-75 cm och det ursprungliga djupet uppskattas till minst ett par meter. Foto Inga-Lill Söderman.

Vilka har bott här? Vilka har fötts här? Vilka har dött här?

De tillgängliga husförhörs- och mantalslängderna lämnar inte fullständiga besked men följande kan utläsas:

År

Kända invånare i torpet (härutöver kunde det finnas enstaka inhysespersoner)

Kursivt = uppgiften något osäker.

-1763

säkra uppgifter saknas

1764-66

Skogvaktaren Sven Bergstedt född 1722 i Odensvi. Hustru Maria Andersdotter född 1730, tre barn. Kom från Vallentuna 1764. Till Kalmar 1766.

1767-72

säkra uppgifter saknas

1773-75

Skogvaktaren Johan Holmberg.

1776-79

Skogvaktaren Mats Österberg.

1780

Skogvaktaren Undberg.

1781-83

Skogvaktaren Johan Holmberg.

1784

Stattorparen Erik Ersson med hustru. Dottern Kristina föddes här 1784 (dog samma år).

1784-1793

Skogvaktaren/smeden Erik Karlsson Hofström född 1747 i Östergötland. Hustrun Marie Karlsdotter född 1746 i Balingsta. Familjen kom från Kalmar socken 1784 där han varit sockensmed. När de bodde här hade de barnen Bengt född 1780 i Tibble, Fredrik 1782 Kalmar (död 1791), Petter 1785 Låssa (död 1786), Britta 1785 Låssa (död 1786), Maria 1787 Låssa (död 1791) och Helene 1791 Låssa. Familjen flyttade 1793.

1793-1802

Skogvaktaren/smeden Per Åhlstedt född 1766. Hustrun Greta Lisa Agorelius född 1761 i Leksand. Familjen kom 1793 från Spånga. När de bodde här hade de barnen Maja Lovisa född 1793 i Lövstad, Jan Erik 1793 (död), Anna Greta 1795 Låssa (död 1797 i koppor), Ulrika Petronella 1798 Låssa. De bodde här ännu 1802.

1804-1807

Smeden Frank född 1766. Hustru Maria Helena Nordström född 1776. Familjen kom hit 1804 eller 1806. Hade en fosterson Carl född 1793. De flyttade till Kalmar 1807.

1807-1811

Smeden Erik Dahlgren. Hustru Christina Wiberg. Kom 1807 från Stockholm. De hade barnen Eva Kristina född 1806 och Lovisa Maria född 1810 Låssa. Erik dog 1811 i pleuresi (lunginflammation), 39 år gammal. Av bouppteckningen framgår att hushållet, förutom ett fåtal möbler och husgeråd, innehöll pust, städ och andra smedredskap. Kreaturen utgjordes av 1 ko och 1 tacka. Änkan flyttade 1811.

1811-1813

Smeden Clas Petter Helsberg född 1786 i Länna. Kom hit från Stockholm 1811. Han var ensamstående men fick här dottern Johanna 1812 med en kvinna som inte var hans hustru.. Han flyttade 1813.

1814-19

Smeden/statkarlen Mats Mattsson född 1769 i Västra Färnebo. Hustru Cajsa Ersdotter född 1785 i Sala. Kom från Håtuna 1814. När de bodde här hade de barnen Greta 1807, Stina 1811 Håtuna, Carl Petter 1816 Låssa. Mats dog 1816 i pleuresi (lunginflammation), 47 år gammal. Änkan flyttade 1819 till Sala.

1816-17 bodde här statdrängen Jonas Rundberg född 1792 i Karlstad. Hustru Stina Cajsa Andersdotter född 1787 i Låssa. De kom 1816 från Yttergran. Dottern Eva Ulricka 1816 Kalmar. Till Kalmar 1817.

1820-1821

Trädgårdsmästaren Johan Bergström född 1795 i Västanfors. Hustru Sophia Persdotter. När de bodde här hade de barnen fosterdottern Sofia Amalia 1811 Stockholm, Johan Fredrik 1817 och Carl Petter 1820 Låssa.. Kom från Lindormsnäs 1820. Flyttade till Toresta gård 1821.

Kan torpplatsen vara äldre än 1760-talet?

Det är svårt att bedöma, särskilt som det verkar ha funnits andra platser i trakten med namnet Lilla Draget.

- Inom Bro härad förekommer namnet Lilla Draget i Bro socken under perioden 1650-1715 men verkar då ha avsett torpet Kalmarsand.

- På en karta över Bista 1693 är öster om Bistas ägor, i Toresta skog öster om Lillsjön, utritat ett "torp till Toresta herrgård" (idag fornlämning). En karta från 1696 anger att det är ett ödetorp. Är möjligen liktydig med backstugan Lilla Draget på Bistas ägor som anges 1751-1775 i Kalmars husförhörslängder och där bl a en sockensmed bodde.

- Inget av dessa exempel kan kopplas till skogvaktartorpet men namnspridningen visar på svårigheten att med säkerhet särskilja torpen.

Källor:

Fornsök (RAÄ Bro 315-318, 321, 323-324)

Säbyholm storskifteskarta 1782

Håbo häradsallmänningskarta 1788

Låssa husförhörslängder (Toresta rote), födelse- och dödböcker

Låssa mantalslängder 1796-1801, 1813

Bro husförhörslängder (Säbyholms rote) 1765-93

Bro mantalslängder 1774-1777

Bro häradsrätt bouppteckning FI:5 sid 35.

Besök på plats.

 

 

Sidan upprättad 2016-09-23 uppdaterad 2017-04-14.