skysta sågkvarn

Skysta sågkvarn (Kristersberg) i Upplands-Bro

sidan är under uppbyggnad

Djupt inne i skogarna, på Önstas och tidigare Skystas ägor, men ändå nära motorvägen, finns rester av en torpplats med en vattendriven såg. Platsen heter idag Kristersberg, även kallad Kattrumpan. Av sågverksamheten återstår endast ett stenfundament (bassäng för kvarnhjulet) i en ravin, en fördämningsvall för kvarndammen delvis med stenmur, två djupa tilloppsdiken och några förfallna torphus. Platsen är fornlämning med beteckningen RAÄ Bro 244:1 och 244:2.

Karta över Skysta-Önsta. Längst norrut på ägorna ligger Kristersberg med Bastbrink som närmaste granne. Smeknamnet Kattrumpan lär bero på att platsen låg så avlägset från Önsta gård.

På kartan från 1696 kallas platsen för Hagstorpet och ligger på Skystas skogsmark. Platsen utgör en vret som även sträcker sig in i Ullevi skog. Det tjocka svarta strecket är gränsen mellan Håbo och Bro härader, några hundra meter från torpet.

Det började med 1600-talstorpet Hagen

 

Första gången vi hittar torpplatsen på en karta är 1696 där den är markerad som en vret, dvs en nyodling i skogen, på Skystas ägor. Platsen bär då namnet Hagstorpet, vilket även bekräftas på en karta från 1716.

 

Första gången vi stöter på torpet Hagens invånare är 1669 (den äldsta kyrkoboken är från 1669), men torpet kan vara äldre än kyrkboken. För 1670- och 1680-talen saknas uppgifter om invånare men från mitten av 1690-talet och fram till 1710 är torpet i huvudsak bebott. Från 1711 är torpet öde, 1715 "alldeles förstört" för att därefter inte längre nämnas. På en karta över Skysta 1784 är platsen inte alls utritad.

Utsnitt över Kristersberg från laga skifteskartan över Önsta-Skysta 1874, dvs efter sågkvarnstiden. Ägofigurerna är följande: Gårdstomt: 590. Åker: 588-589, 591, 593-596. Hage: 592. Husens placering enligt kartan överensstämmer med deras lägen idag.

De uritade vägarna gick till Draget (norrut), Norrnäs (österut) och Önsta (söderut).

Torpet Kristersberg 1920.

Torphusen uppfördes förmodligen omkring 1805. Stugan mätte 8,5x5,5 m och bod 3,5 x 3,5 m. Såväl stugan som boden är uppförda i timmer, stugan dessutom rappad, men båda är nu nära nog fullständigt raserade.

Därutöver finns en husgrund (12x6 m) vilken förmodligen härbärgerat fähus och lada m m. Intill stugan finns en bastant byggd jordkällare.

Första kvarntiden 1805-1810

 

Först 1805 nämns torpplatsen igen i längderna när torparen Lars Olsson kom hit. Då hade den fått namnet Kristersberg. Vidare hade de båda frälsehemmanen Skysta och Önsta slagits ihop, till ett större Önsta. 1801-1807 var kaptenen och baronen Christer Lindorm Posse ägare av Önsta, men bodde inte här. Sannolikt är han namngivaren till Kristersberg.

 

1805 uppförde Posse en vattenkvarn i Kristersberg på Skystas ägor, "en både såg- och mjölkvarn", av allt att döma inrymda i samma byggnad. Om det rörde sig om en skvalta eller en hjulkvarn är inte känt. 1805 anges kvarnen vara "nyligen anlagd" samt "ej helt färdig". Sågen var grov och enbladig och mjölkvarnen hade några "helt små stenar". Posse påpekar i en skrivelse att kvarnen pga "alldeles ringa tillgång till vatten" endast var avsedd för husbehov.

 

Vid denna tid fanns det i trakten, dvs i Bro och delar av Håbo härader, ytterligare åtta sågkvarnar (Skadevi, Kvarnlöt, Tjusta, Kvarnnibble, Lejondal, Norrboda, Granhammar och Tranbygge), de flesta förfallna och i dåligt skick. De var alla således obetydliga och endast dugliga för husbehov pga den begränsade tillgången på såväl skog och vatten. För samtliga, inkl Skysta, gällde att de endast kunde användas högst två veckor om vårfloden var ymnig och nästan aldrig under hösten. Tjusta sågkvarn hade exempelvis inte kunnat användas på flera år pga bristande vattentillgång. Sågkvarnarna i Granhammar och Kvarnlöt lades tydligen snart ner.

 

1806 ansökte Posse som den ende av kvarnägarna om beskattning för sina kvarnar för att få rättighet att betjäna ortens invånare mot betalning (tull). Ansökan beviljades i feb 1807.

 

1808 sålde Posse emellertid Önsta/Skysta till fanjunkaren Johan Jacob Löwenström (han var son till kungamördaren Anckarström). Löwenström sålde hemmanen, inkl torpet Kattrumpan samt såg och mjölkvarn, i nov 1809 till Edelcrantz. Edelcrantz rev kvarnarna genast efter tillträdet (1810), då han ansåg att byggnaden vara oduglig och vattentillgången otillräcklig.

Ravinen med bassängen längst ner. I bakgrunden skymtar fördämningsvallen.

Bassängen där kvarnhjulet har stått. Den är ca 10 m lång och knappt 3 meter bred. Höjden från botten till övre delen av stenarna är ca 1,5 m.

Fördämningsvallen är ca 30 m lång, och bärs delvis upp av en 10 m lång och ca 2 m hög stenmur. Mitt för kvarnhjulsbassängen finns en försänkning i både vallen och stenmuren sannolikt avsedd för vattenrännan till vattenhjulet.

Tilloppsdiken.

Andra kvarntiden 1817-1854

 

Abraham Niclas Edelcrantz var Önstas (och Skystas) ägare under perioden 1809-1821. 1811 skriver Edelcrantz att han överväger att uppföra en ny sågkvarn "egentligen för eget behov". Detta lät tydligen vänta på sig för någon kvarn på dessa ägor är inte registrerad i 1815 års jordebok.

 

15 sept 1817 skattlades Skysta sågkvarn efter beslut av kammarkollegiet. Förmodligen uppfördes kvarnen detta år. Jordeboksräntan (skatten till staten) baserades på 6 1/4 tolfter (= 75 st) enkla bräder vilket betingade en årlig skatt om 3 Riksdaler Specie och 6 skilling, vilket kom att gälla hela sågkvarnstiden. "Summan sattes inte i rusttjänstmarker, således utgöres ingen rusttjänstbevilling, utan betalas -- efter årlig markegång". Betalades efter årlig markegång som åtminstone under 1920-talet utgick med 16.32 banco om året.

 

I en handling från 1822 anges att sågkvarnen består "af tvenne ramar med 6 a 8 blad i hvarje ram och der 3 a 400 stockar årligen sågas mest af fremmande skog". Vidare anges att "sågens behof helt och hållet uppfylles genom tillförsel af fremmande timmer, hvaraf tredjedelen tillfaller gården i sågarlön.--- "För 22 tolfter bräder från 3 Rdr 16 sk á 10 Rdr per tolft". 1827 uppskattades värdet på sågen till 2.400 Rd.

 

Sågen var en legosåg, dvs man sågade inte i första hand efter eget behov utan på beställning.Vi kan nog utgå från att det var på Edelcrantz tid som kvarndammen anlades för att säkerställa tillgång till den vattenförsörjning som krävdes för sågens kapacitet.

 

Den förste sågaren var Per Bergström. Hans huvudsyssla var skogvaktare och jägare. Han var även innehavare av torpet Kristersberg 1809-1825. För sina tjänster åtnjöt han frihet från dagsverken för sitt boställe.

 

Skysta sågkvarn intog en tydlig särställning framför traktens övriga sågar med sin stora kapacitet och varande den enda skattelagda sågkvarnen. Kanske inte att förvånas över eftersom Edelcrantz var en teknisk innovatör. Edelcrantz stod för övrigt bl a bakom den tidens optiska telegraf och var även den som uppförde den stora mjölkvarnen på Kungsholmen, senare känd som Eldkvarn.

 

Edelcrantz dog 1821. Under de följande decennierna hade Önsta en rad ägare: kommersrådet Paul Filéen, ingenjören Ernst Löfling och kaptenen Johan Wiman. Under deras tid återfinns ingen särskild information om sågkvarnen utan vi får anta att den drevs sin gilla gång. 1854 befriades sågen från skatt eftersom den då var nedlagd. Den bör alltså lagts ner under Johan Wimans tid.

 

sidan är under uppbyggnad

 

 

Författarens förslag till hur det kan ha sett ut under sågkvarnstiden. En damm har samlat upp vatten från dikena. Den östra vallsidan saknas idag. Via dammlucka och vattenränna har vattnet kunnat ledas mot kvarnhjulet nere i ravinen (förmodligen via s k överfall).

Till platsen leder två djupa diken, vilka härleder från de norrut, på Håbo häradsallmänning, belägna kärrmarkerna. Det östra diket (den ursprungliga bäcken) har synbarligen fritt passerat platsen medan det västra har tämjts för kvarnhjulet. Tilloppet till det västra diket är idag igenlagt och endast grundvatten återstår i kvarnhjulsbassängen. Längre ner gick de två dikena ihop till ett enda dike som drog vidare över Slättängen och Vallby bro och blev tillflöde till Bro-ån.

S k överfall. Via en ränna från kvarndammen förs vattnet till vattenhjulets översida och får hjulet att rotera. Bild från Wikipedia.

Abraham Niclas Edelcrantz (1754-1821). Baron, tekniker, uppfinnare, riksdagsman, akademiledamot m m. Var Önstas ägare 1809-1821, men han bodde inte här.

Ett förslag till hur såghuset kan ha varit placerat över ravinen.

Invånare i 1600-talstorpet Hagen

 

Kyrkböckerna (den äldsta är från 1669) nämner att Mats Andersson och Erik Mattssons hustru dog 1669 i torpet Hagen. Erik Mattsson bodde här ännu 1671. För 1670- och 1680-talen saknas uppgifter men 1695-1697 bodde Bengt Bengtsson här, 1698-1700 är platsen öde, 1701-1702 bor här utfattige soldaten Jöran Carlsson och 1704-1705 Staffan Mattsson, 1706 öde, 1707 Matts Mattsson. 1708 dog Mats Stefansson här, han hade bott här i flera år och dog 82 år gammal. 1709 bodde Erik Jönsson här uppenbarligen som siste invånare för därefter anges torpet vara öde (1710-1714) och alldeles förstört (1715) för att därefter inte längre nämnas. På en karta över Skysta 1784 är platsen inte alls utritad.

Invånare i Kristersberg från 1805 och under sågkvarnstiden:

1805-1810

Torparen Lars Olofsson, född 1768 i Sköldinge.

In 1805 från Vallby torp. Hustru Maja Johansdotter, född 1770 i Bro. Prästen har noterat att mannen håller sig borta. Ut 1810.

1809-1825

Sågaren, frälseskogvaktaren och jägaren Per Bergström, född 1762 i Uppsala.

In 1809 från Uppsala. Hustru Anna Persdotter, född 1764 i Gamla Uppsala. Per dog 1825 i Kristersberg. Bouppteckningen upptar förutom husgeråd diverse möbler, ett gevär, jordbruksredskap, snickarverktyg, kärror och kälkar, 1 häst, 1 ko, 2 får med lamm och 1 sugga. Inga skulder, behållning 264 riksdaler.

1825-1827

Sågaren Erik Adolf Bergström, född 1803 i Uppsala.

Son till ovanstående. Flyttade 1827 till Kalmar socken.

1827-1830

Sågaren och herr bokhållaren Carl Adam Adamsson, mjölnarson född i Irsta 1801.

In från Väddö 1827. Hustru fru Eva Maja Pera, född 1826 på Väddö.

1830-1837

Sågaren/torparen Johan (Jan) Jonsson Lundin, född 1790 i Alunda.

In 1830 från Önsta gård där han varit rättare. Hustru bonddottern Anna Greta Persdotter, född 1801 i Hökhuvud. Ut 1837 till Börstil.

1837-1846

Torparen Per Gustaf Bergström, född 1794 i Uppsala (sågarson).

Son till Per Bergström ovan. In 1837 från Bastbrink där han varit torpare. Hustru Anna Greta Ersdotter född 1796. Ut 1846 till Bastbrink. Dottern Anna Maja född 1820 bodde här senare (1858-65) som gift med torparen/trädgårdsdrängen Fredrik Englund.

1847-50

Torparen Johan (Jan) Larsson, torparson född 1805 i Bred.

In 1847 från Kolartorp efter att ha varit statdräng på olika ställen. Hustru torpardottern Eva Eriksson, född 1812 i Bred. Johan dog 1850 i Kristersberg, 44 år gammal. Bouppteckningen upptar förutom husgeråd diverse snickarverktyg samt 1 ko och 1 kviga. Skulderna översteg tillgångarna.

1850-52

Änkan Eva Eriksson, efter förre torparen.

Hade stöd av fattigkassan. Ut 1852 till Önsta gård som piga med 4 barn (fattig).

1852-1857

Torparen/dagkarlen Lars Mattsson, född beväringsson 1816 i Björklinge.

In 1852, f d torpare i Fäboda och innan dess statdräng på olika ställen. Hustru husmansdottern Fredrika Charlotta Bergstrand, född 1823 i Veckholm.

 

Torpet har därefter varit bebott av folk med titlar som torpare, lägenhetsägare och arrendatorer.

 

Källor

Födelse-, vigsel-och dödböcker för Bro socken 1669-1715.

Husförhörslängder/församlingsböcker för Bro socken 1794-1944,

Mantalslängder för Bro socken 1696-1715 samt 1802-1820.

Jordeböcker för Uppsala län 1805, 1815 och 1825 samt jordrannsakningsprotokoll 1850 (riksarkivet).

Kammarkollegiet kansliet 1856 (riksarkivet).

Bro häradsrätt småprotokoll 1810-29 (landsarkivet).

Länsstyrelsen landskontoret, handlingar rörande skogar m m 1669-1830 (landsarkivet).

Bouppteckningar efter Per Bergström och Jan Larsson.

Torpen på Önsta gård, länsmuseums rapport 1994:7.

Fornminnesregistret.

UKF:s hemsida.

Beskrivning över Önsta och Skysta frälsehemman, 1822.

Besök på plats samt besök på andra sågkvarnsplatser.

 

Sidan upprättad 2017-07-

sidan är under uppbyggnad