gamla landsvägen

1700-talets landsväg


Under 1700-talet vidmakthölls landsvägen med den sträckning som dragits under 1600-talet. En betydelsefull vägomläggning gjordes i början av 1700-talet då vägen över de branta och besvärliga Hälledagshällarna vid Håbo-gränsen ersattes med en ny och mindre brant sträckning.


Under 1700-talet skedde några särskilt intressanta passager längs landsvägen genom vår bygd. 1719 drog Karl XII:s liktåg fram på landsvägen. 1743 tågade flera tusen dalkarlar genom häradet mot Stockholm för att protestera mot kungens politik. 1809 passerade en trupp om några tusen soldater från Värmland på väg mot Stockholm för att medverka i upproret mot kungen.

 

1800-talets landsväg


I början av 1800-talet byggdes en bro på stenpelare med vindbrygga över Stäkets sund, en bit söder om färjeläget. Den nytillkomna ångbåtstrafiken krävde dock snabb passage genom sundet och under 1864 ersattes den med en svängbro vid det tidigare färjeläget.


Vid mitten av 1800-talet gav man sig på att reducera de besvärliga backarna i häradet. Statsmedel avdelades för att få bukt med Dalkarlsbacken, Långsandsbacken, Knektbacken, Gripens backe, Aspviksbacken och backarna vid Håbo-gränsen. De flesta av dessa byggdes bort genom att landsvägen omlades i en helt ny sträckning förbi backarna.


Under 1870-talet drogs järnvägen fram genom vår trakt, tillkommen för malmtransporter från Bergslagen till Stockholm. Den medförde en del anpassningar av landsvägen, bl a en vägbro vid Stäket samt plankorsningar i Kungsängen och Toresta. Behovet av särskilda vintervägar försvann när tyngre transporter nu kunde ske med järnväg.

 

1900-talets landsväg


Ännu in på 1910-talet var landsvägen mest lämpad för vandrare och hästskjutsar och reshastigheten rörde sig om 7 km/tim (hästskjuts). Bilar blev vanligare efter första världskriget och då försvann de sista grindarna på landsvägen.


Den efter hand tilltagande biltrafiken ställde krav på en landsväg utan skarpa kurvor och skymd sikt. Under 1930-talets arbetslöshet  gjordes en stor satsning på Enköpingsvägen genom statliga nödhjälpsarbeten. Vägen rätades och breddades. Inledningsvis var vägen grusad men försågs senare med smågatsten på hela sträckan innan den så småningom asfalterades.


Efter andra världskriget expanderade bilismen. Då hade landsvägen blivit Riksväg 12 och 1962 upphöjdes den till europaväg E18. Snart ersattes landsvägen av en helt ny väg i kommunen då motorvägen öppnades med sin första del 1967 och var klar 1971.