Karl XII:s likfärd genom Upplands-Bro
Sedan Karl XII skjutits till döds den 30 november 1718 under belägringen av den norska fästningen Fredrikssten fördes kroppen till Uddevalla, där hov- och stallstaten vistades, där den balsamerades och sveptes. Den 2 januari 1719 startade liktåget från Uddevalla mot Stockholm och man var framme vid Karlberg den 27 januari. Under den drygt 40 mil långa färden övernattade man på 17 i förväg förberedda ställen - prästgårdar, slott och herrgårdar. Ansvaret för denna planering låg på landshövdingen i resp län som ordnade nattkvarter och där tillhandahöll behövliga hästar och vagnar, foder och proviant.
Färden gick via Vänersborg, Lidköping, Örebro och Västerås. Det var ett ansenligt följe som, under befäl av den välrenommerade chefen för Livgardet 35-årige överste Mikael Törnflycht, bestod av ca 110 vagnar och slädar vilka vardera drogs av två hästar, en likvagn med ekkistan dragen av fyra hästar, ett mindre antal ridande personer samt omkring 150 oanspända reservhästar. Sammanlagt 280 personer (soldater, hov- och stallstat) och drygt 450 hästar. Ett flera kilometer långt tåg - en mäktig syn!
Efter nattkvarter på herresätet i Ekolsund kvarstod endast en övernattning innan Stockholm. Denna skulle ske i Näs i Bro härad (dvs Kungsängen), tre mil från Stockholm.
Så här såg det inte ut vid något tillfälle. Från Fredrikssten till Tisteldalen bars liket på bår under dolda förhållanden för att tills vidare dölja kungens kropp. Från Tistedalen, varfrån man startade 7 dec, fram till Sundsborg bars kroppen i en enkel kista, eftersom vägen var för skraltig för en likvagn. Från Sundsborg kunde dock vagn användas och man var framme i Uddevalla 13 dec. Färden från Uddevalla till Karlberg genomfördes påvert med enkla vagnar och slädar, även om man när man passerade genom städerna stramade upp sig i mer strikt procession.
Var drog man då fram i vår trakt? Trots årstiden valde man inte vintervägen över sjöisarna, säkerligen för att inte ta några risker med ekipagen. Man följde istället sommarlandsvägen. Från Kalmar socken (Bålsta) stretade man uppför backarna vid häradsgränsen för att sedan nyttja det flackare landskapet genom nuvarande Bro där vägen i huvudsak hade samma sträckning som dagens Enköpingsvägen.
Tibble var en skattegård (ursprungligen ägd av bönder) och kungens lik måste ståndsmässigt härbärgeras på en frälsegård (ägd av en adelsman). Örnäs säteri (i Västra Ryds socken) befanns vara lämpligast även om den låg en dryg kvartmil från landsvägen. Förmodligen delades följet på Örnäs och Tibble. Vid Knöpplan-Prästtorp bör man ha tagit byvägen över Lagmansboda-Raskeboda mot Örnäs. Nattkvarteren nåddes sent den 26 januari och där tillhandahölls mat och foder. Det var ingen liten organisation som behövdes för att skrapa ihop underhållet, man ska komma ihåg att landet befann sig i krig sedan många år och försörjningsläget var ansträngt.
Hur såg det då ut vid övernattningen i Örnäs? Säkerligen följde man en enhetlig ritual för varje övernattning under färden mot huvudstaden. Om vi utgår från den knapphändiga information som finns om de övriga övernattningsställena kan vi utgå från att liket placerades inomhus på en katafalk, sannolikt i en sal i huvudbyggnaden försedd med tända ljus och soldatvakt.
På morgonen gick färden vidare. Från Örnäs följde man förmodligen vägen genom Tibbleskogen (känd som "Drottning Kristinas väg"), passerade Näs kyrka och uppför Knektbacken. Enligt folktraditionen rastade man vid en vattenkälla vid Långsand vid Ryssgraven innan man stretade vidare uppför Dalkarlsbacken. Därefter tog man sig över Stäketsundet, som vid den tiden trafikerades med handdragen färja (kanske fick man ordna med en provisorisk bro för att få över hela följet), och drog vidare via Barkarby och Järva krog.
Kl 2-3 på eftermiddagen den 27 jan anslöt ett antal potentater vid Järva krog och kistan flyttades över till en ståtligare likvagn som drogs av tre par svartklädda hästar. Processionen nådde sitt mål, Karlbergs slott, kl 4-5. En månad senare, den 26 februari, gick begravningståget från Karlberg till Riddarholmskyrkan där kungen gravsattes.
Från väster kommer dåvarande landsvägen från Enköping och passerar Tibble by (nedre stjärnan) och löper vidare mot Stockholm. En tänkbar väg för liktåget är skogsvägen via Örnäs (övre stjärnan) som har ritats in av författaren.
Vägen från Lagmansboda korsar här åkermarken mot Snyggboda. På 1700-talet var här äng på mossbotten och vägen var säkerligen usel men ändå framkomlig på den frusen marken. Den fortsatta vägen härifrån till Raskeboda är bortodlad/bebyggd. Foto författaren 2013.
1719 var bebyggelsen längs landsvägen i vår trakt inte särskilt riklig, den bestod mest av enstaka torp samt gästgiveriet i Tibble och kyrkan förstås. Längre från vägen låg herrgårdarna. Även om man alls inte var ovan att se militärkolonner dra fram då och då gick man säkert nu man ur huse från både herrgård och torp för att visa sin vördnad och uppleva historiens vingslag. Vad man just då inte visste var att de långa krigsåren om några år skulle övergå till en efterlängtad fredsperiod. Samma år avskaffades det kungliga enväldet och en stor del av makten fördes i stället över till riksdagen – den s.k frihetstiden var därmed inledd.
Bilaga 1. Övernattningar under färden i januari 1719
Liktåget startade 2 januari från Uddevalla. Den 41½ mil långa färden tog 26 dagar.
DATUM | PLATS |
2-3 jan 1719 | Vänersborg |
3-5 | Särestads prästgård (en dags uppehåll) |
5-7 | Lidköping, grevehuset/silverknappen (en dags uppehåll) |
7-8 | Enebackens gästgivaregård |
8-9 | Mariestad |
9-12 | Hova prästgård (två dagars uppehåll) |
12-13 | Stora Lassåna herrgård, "kungskammaren" |
13-14 | Vretstorp by |
14-16 | Örebro (en dags uppehåll) |
16-18 | Fellingsbro prästgård (en dags uppehåll), enligt uppgift stod liket i prästgården och följet övernattade i kyrkan |
18-19 | Arboga, kungsgården (Katafalken finns kvar på stadens museum). |
19-20 | Köping |
20-21 | Strömsholms slott |
21-23 | Västerås (en dags uppehåll) |
23-24 | Målhammar herrgård |
24-26 | Herresätet Ekolsund (en dags uppehåll) |
26-27 | Näs. Liket i Örnäs (frälsegård), sviten i Tibble (skattegård). |
Bilaga 2. Övernattningen vid Örnäs
Karta över Örnäs 1702. Manbyggnaden utritad vid udden. Dagens byggnad är uppförd under 1800-talet på samma plats. Från väster syns byvägen från Stora landsvägen. Från gården går en byväg söderut mot Stora Landsvägen.
Bilaga 3. Liktågets omfattning
Soldater. Överstar och generaladjutanter med drängar, 17 gardeskaptener, -löjtnanter och -fänrikar, fältskär, mönsterskrivare, präst, profoss, 8 underofficerare, 120 gardessoldater samt 6 trumslagare och pipare. Sammanlagt 176 personer och 66 hästar. Därutöver rekvirerades 38 vagnar/slädar främst för transport av fotsoldaterna och bagage samt 88 skjutshästar.
Hovstaten omfattade 50 personer bestående av hovmarskalken, hovjunkare, pager och lakejer, hovpredikant och hovbokhållare, köks-, skafferi- och bageripersonal. Sammanlagt medfördes 67 ridhästar, 58 vagnar/slädar dragna vardera av två hästar samt ytterligare ett mindre antal hästar samt 14 oxar.
Stallstaten omfattade 54 personer bestående av stallmästaren, beridare, livknektar, vagnsmästare, sadelmakare, hovslagare, livskräddare, stalldrängar m fl. De förfogade över 75 egna hästar. Därutöver rekvirerades 24 skjutshästar med vagnar/slädar samt 20 lösa hästar.
Sammanlagt: 280 personer, ca 110 vagnar/slädar och 468 hästar. Drygt hälften av hästarna rekvirerades för olika delsträckor under förflyttningen.
Bilaga 4. Ulrika Eleonoras brev till landshövdingen
Sid 1-2. Ulrika Eleonora efterträdde omedelbart Karl XII som regent och fick underteckna många skrivelser om likfärden. Här är ett brev hon skrev till landshövdingen den 20 dec 1718 med uppmaning att ordna nattläger för sviten på dess färd till Stockholm.
Bilaga 5. 300 års-minnet
I Vänersborg firade man den 300-åriga händelsen med ett riktig skådespel på gatorna med soldater, hästar och kista. Och i Arboga höll man föredrag. I Upplands-Bro fick vi nöja oss med denna lilla notis i lokaltidningen.
Källor:
Främst Samuel Brings "Karl XII:s likfärd och begrafning" (Karolinska förbundets årsbok 1918) Carl XII historia senare delen, 1740.
Länsstyrelsen i Uppsala, landsarkivet, skrivelser 1718 (D1:47).
Lokalhistoriska kunskaper.
Sidan upprättad 2012-02-18, uppdaterad 2020-09-15.